TINGSTENSAMLINGEN

Herbert Tingstens gärning som statsvetare spänner över ett drygt halvsekel, från början av 1920-talet fram till hans bortgång 1973. Han disputerade i statskunskap vid Uppsala universitet 1923 med en avhandling om folkomröstningsinstitutet i USA och verkade sedan som forskare och lärare, först vid Skytteanum i Uppsala och därefter som professor vid Stockholms högskola fram till 1946, då han tillträdde som chefredaktör vid Dagens Nyheter. Som akademiskt verksam statsvetare intresserade sig Tingsten för författningspolitiska frågor och politisk idéhistoria, särskilt politiska ideologier, men också för opinionsbildning och politiskt beteende. I centrum för hans forskning stod demokratins grundläggande villkor. Tingstens verksamhet som statsvetare kom att sammanfalla med ämnets utveckling till en modern samhällsvetenskaplig disciplin, och i flera banbrytande arbeten ledde och personifierade han utvecklingen av ämnet, inte bara i Sverige utan också internationellt.

Även i rollen som publicist och chefredaktör intog Tingsten en vetenskaplig hållning. Hans kommenterar av svensk och internationell politik var ofta principiellt hållna och präglades av statsvetarens analytiska blick, liksom de många recensioner av akademiska verk han genom åren publicerade. Efter att han avgått som chefredaktör 1959 fortsatte Tingsten som fristående publicist och gav ut ett flertal arbeten av hög vetenskaplig kvalitet.

Herbert Tingstens statsvetenskapliga produktion, publiceringen i DN oräknad, uppgår till ett trettiotal monografier och ett stort antal vetenskapliga artiklar, antologibidrag och texter i andra fora. Produktionen kan delas in i sex olika, låt vara delvis överlappande områden: svensk politik, demokrati, författningspolitik, jämförande politik och utländskt statsliv, idékritik resp. statsvetenskapens objekt och metod.