Svensk politik
I centrum för Herbert Tingstens vetenskapliga gärning stod den egna samtidens politiska problem. Och även om han som statsvetare var principiellt driven och han för tidpunkten i ovanlig utsträckning var internationellt orienterad, så rör mycket av hans författarskap, direkt eller indirekt, svensk politik och svenska samhällsförhållanden. Tingsten skriver härvidlag åtskilligt om svensk författningspolitik, om problem i svensk demokrati, om svensk utrikespolitik och utrikesdebatt, om svenska partier och folkrörelser, om planhushållningsdebatten i Sverige, om relationen mellan kyrka och stat och om den svenska monarkin. Inte sällan finns dock ett komparativt drag närvarande i hans texter, där den svenska utvecklingen kontextualiseras och ses i ett större idémässigt och internationellt sammanhang. Så ges t.ex. analyser av svensk demokrati ofta principiell demokratiteoretisk innebörd, liksom svenska grundlagsproblem ses i ljuset av andra länders författningar. Men Tingsten använder också svenska förhållanden som illustrationer av generella statsvetenskapliga frågeställningar inom ramen för internationella vetenskapliga diskussioner.
I denna del av Tingstensamlingen återfinns Herbert Tingstens vetenskapliga texter om svensk politik. Texter av mer dagspolitisk karaktär är samlade under sektionen ”Politisk publicistik”.
471 – 480 av 489
- visa: 10
- |
- sortera: år (nyare till äldre)
- 1933
- Vår egen tids historia. 1. Demokratiens seger och kris: Den författningspolitiska utvecklingen 1880-1930. (
- Legislative assemblies. Scandinavian states and Finland. (
- Political parties. Scandinavian states and Finland. (
- 1930
- Konstitutionella frågor vid 1930 års riksdag. (
- Regeringsmaktens expansion under och efter världskriget: studier över konstitutionell fullmaktslagstiftning. (
- 1929
- Kommandomål. (
- Konselj. (
- Konseljpresident. (
- 1928
- Studier rörande ministerstyrelse. (
- Studier över konstitutionsutskottets dechargeförfarande. Några spörsmål i anknytning till senare praxis (